oh yes
"Det värsta är att 'innefolket' ofta blir stolta och dömande gentemot andra. De tillämpar ett slags 'gränsorienterad' syn på det andliga livet, där det räcker att titta på andra människor för att veta vilka som är fåren och vilka som är getterna. Det här kan man kalla för pseudo-förvandling."
Oh yes. Oh yes. Så mycket ytligt, så mycket utifrån och in, istället för inifrån och ut. Dömande blickar, vi och dem-tänk, vi måste hitta gränsmarkörer för att visa att vi är lite bättre än alla andra.
Sånt får mig att vilja spy.
"Och om jag har profetisk gåva och känner alla hemligheterna och har hela kunskapen, och om jag har all tro så att jag kan flytta berg, men saknar kärlek, är jag ingenting."
Identitetsmarkörer ska inte vara viktigare än det som är viktigast.
fuego
Känner att det börjar hända saker.
Fuego del Señor
challenges
Vi fick även våra scheman idag by the way. Det börjar verkligen dra igång nu. Testa mission. Testa. Mission. *smakar på orden* Det känns stort. Praktisera i en församling. På spanska. Med barn och ungdomar, och kvinnogrupper. Vilket förtroende.
På söndag ska vi tydligen gå å se fotbollsderby mellan gudstjänsterna. För 15 spänn. Helt galet billigt. Blir det första derbyt jag ser live. Ska bli intressant att se. :)
Hasta luego
español por favor
Inser att semesterkänslan börjar gå mot sitt slut och att turistattraktionerna byts ut mot varför jag är här. Det känns lite smått skrämmande, men utmaningar är bra har jag hört. :p
Det är fortfarande varmt och soligt, vill bara meddela det. Och att jag sitter utomhus i sommarklänning och smått klagar på att det är för varmt i solen. Har dock köpt en hatt, har insett att det är bra när man vandrar runt mitt på dagen (hej solsting). Även en röd gitarr är införskaffad, 250 spänn (otippat att jag ville ha en röd?). Förhoppningsvis kanske Ninungen lär mig lite under dessa månader.
Snart ska vi gå och få pedikyr för sju spänn. :p
Ciao
if tomorrow never comes
Ett citat som fastnat hos mig.
Relationer är det som skapar värde.
Var rädd om dem.
lite bilder

on our way

jag och syssling julia på planet mellan Arlanda och Heathrow

Sen var det dags för mellanlandning i Miami

soluppgång när vi ska mellanlanda i La Paz

Benjamin och Julia tillsammans med några barn på kyrkogården som vi kommer att hålla till en gång i veckan

Ninungen :)

Vi besökte världens största Jesus-staty idag (ja, den är en halvmeter högre än den i Rio :p)

Me gusta esta foto

Los practicantes :) Nina, yo, Lollo, Julia, Erik y Benjamin
ge mig mer marknad
Mycket att ta in. Känns helt sjukt att man befinner sig på andra sidan jorden. Men, där är där man inte är, här är här där man är. Här har man alltid med sig. ;) Y Dios tambien.
hola
Det blir nog bra det här. :p
lite kent skadar aldrig
men jaha?
hujedamej
Let's hope. :p
Men. Något som gnager mig. Eller som gör sig påmint ibland. Främst genom tv-tittande, på serier, som handlar om rättegångar och rättvisa i allmänhet. Så finns det alltid de där ingredienserna som får en (mig) att vilja skrika högt och ropa "Fel fel fel! Sluta, det handlar om människor!" (det låter så där störande politiskt korrekt men jag har bra inlevelse :p Och ja, jag vet att det handlar om serier)
Men att det existerar korruption och partiskhet och högmod i verkligheten är ingen hemlighet. Och jag blir bara.. helt tagen av de olika fallen. Till exempel, en man blir dömd för våldtäkt han inte begått. Tio år senare hittas den riktige gärningsmannen som faktiskt erkänner, men, han hinner ta livet av sig innan rättegången. Den oskyldige mannen, som förlorat sitt sociala liv med familj och vänner och allt vad det innebär får sitta sina 15 år till. Oskyldig.
Ja jag är känslig. Men på riktigt. Sånt händer också i verkligheten, att man dömer fel. Av misstag men också för att sopa fall under mattan, för att hålla varann om ryggen.
Som i senaste avsnittet: "It's just a kid"
små tankar
Ibland är saker inte så krångliga som man tror. Visar det sig. Aha-upplevelser i den positiva bemärkelsen uppskattas. Mer av dem tas tacksamt emot.
Åtta dagar kvar. Knappt det. Sju och en halv och några timmar. Då lyfter planet. Om allt går som det är tänkt. Och min spanska känns värre än någonsin.
Lär väl säga Buenos Dios (God Gud) och Buenos nachos (Goda nachos) ist för Buenos dias (God dag) och Buenos noches (God kväll) som vi har småskämtat om. :p Det man inte ska det gör man. Oftast.
Nostalgitripp till Älmhult i helgen. Om ett halvår är dock det päronens nya hemkommun. Suger ut det sista av barndomshemmet. Kommer sakna baksidan.
say what?
I Uppsala finns det fyra olika bussbolag, och enligt en mindre trevlig busschaufför behövs det tydligen ett busskort för varje bolag för att kunna färdas fritt i kollektivtrafiken (smidigt Uppsala). En annan mindre trevlig chaffis valde även att köra iväg trots att tre kurskamrater kom springande mot bussen (som för övrigt hade slutdestinationen Knutby). Dessutom har det regnat nästan varje dag.
Ändå kan jag tänka mig att bosätta mig i Uppsala någon dag. Kanske beror det på umgänget med sköna människor den senaste tiden, eller så känns det som en lagom stad att bo i. Vilket som. Jag trivdes.
För övrigt fick jag en positiv överraskning idag. En av kursdeltagarna visade sig vara min syssling. Helt wierdo. Men fett kul. :) Så, av sex personer som åker iväg till Bolivia kommer tre stycken att vara släkt, med mig som gemensam nämnare.
Well. Livet är lite tokigt ibland. :)