en liten påminnelse
Satt och tittade på Agenda på svtplay och kollade på avsnittet där Mona Sahlin och Maud Olofsson pratade om svårigheten att vara kvinnlig politiker på toppnivå. Och jag blev påmind om mina tidigare, ganska offensiva, feministiska åsikter och ilskan mot patriarkatet. Men efter uttröttande diskussioner om just jämställdhet det senaste året har jag dock blivit mindre arg och någonstans accepterat att det finns två sidor av samma mynt.
Det jag kan konstatera är i alla fall, efter att ha lyssnat på dem, att könsroller är ett faktum. Att kvinnor bedöms just för att de är kvinnor, oavsett kompetens. Mansnormen dominerar i maktpositioner och en statsministerpost måste innehas av en person som kan likna en landsfader. "Det är väldigt svårt att nå upp till det som kvinna" sa Mona Sahlin.
Really?
Sen reagerade jag på det Maud Olofsson sa, som jag ändå tycker borde vara förlegat: "Man beskrivs som att man inte behärskar området. Jag kan inte fordonsindustrin för jag är kvinna. Jag förstår inte energipolitiken för jag är kvinna.".
Där fångade hon något. Något som var en av anledningarna till att jag började kalla mig feminist. Det där sjuka med att kvinnor tycks födas med en diskborste i handen och att män föds med verktyg.
Det är väl erfarenheter och intresse som ska avgöra hur kompetent man är? För annars är det nämligen precis sådana där förväntningar som skapar könsroller. Det som placerar in oss i fack. Där kvinnor per automatik inte kan något om motorer och där män är inkompetenta på hushållsarbete.
Igen blir jag påmind om varför jag blev feminist.
Det jag kan konstatera är i alla fall, efter att ha lyssnat på dem, att könsroller är ett faktum. Att kvinnor bedöms just för att de är kvinnor, oavsett kompetens. Mansnormen dominerar i maktpositioner och en statsministerpost måste innehas av en person som kan likna en landsfader. "Det är väldigt svårt att nå upp till det som kvinna" sa Mona Sahlin.
Really?
Sen reagerade jag på det Maud Olofsson sa, som jag ändå tycker borde vara förlegat: "Man beskrivs som att man inte behärskar området. Jag kan inte fordonsindustrin för jag är kvinna. Jag förstår inte energipolitiken för jag är kvinna.".
Där fångade hon något. Något som var en av anledningarna till att jag började kalla mig feminist. Det där sjuka med att kvinnor tycks födas med en diskborste i handen och att män föds med verktyg.
Det är väl erfarenheter och intresse som ska avgöra hur kompetent man är? För annars är det nämligen precis sådana där förväntningar som skapar könsroller. Det som placerar in oss i fack. Där kvinnor per automatik inte kan något om motorer och där män är inkompetenta på hushållsarbete.
Igen blir jag påmind om varför jag blev feminist.
Kommentarer
Trackback
