emma

Det finns folk som är rädda. Som är svaga, som väljer att kategorisera människor mer än andra. Som inte vågar se saker ur andra perspektiv eftersom man är rädd att man ska förlora förståndet.

Det är lätt att hamna där. Alldeles för lätt. Skyddsnätet känns för tryggt för att rivas. 

Det är som det är och så får det vara.

Det kan nog vara min största skräck att bli sån. Men ibland hamnar jag där. Blir trångsynt och fyrkantig.

Diskussioner ger mig perspektiv. Man ställer frågor som inte går att svara på. De är för luddiga, för diffusa. Men oerhört intressanta.

Ämnet halkade tidigare idag in på religion. Och sen gled det in på homosexualitet. Ett väldigt komplicerat ämne inom religionens ramar men också intressant.

Då blev frågan ytterligare mer komplicerad. Vad är ett kön? Vad avgör om en människa är en tjej eller kille. Jo, antagligen hennes kön. Ur kategoriseringens perspektiv.

Men. Om en människa föds tvåkönad och man inte kan bestämma om denne är en tjej eller kille. Och att det tekniskt sätt är enklare att bebisen blir en tjej, eftersom det är lättare att göra ett hål än det motsatta.

Blir den då opererade tjejen sedan kär i tjejer, är hon lesbisk eller hetro då?

Ur samhällsperspektiv kanske det inte spelar någon roll. Men inom religionen (kyrkan)? Antagligen. Skulle läkarna valt att operera så bebisen blev en kille så skulle denna människa utan argument få gifta sig i kyrkan.

Långsökt. Men intressant. :)