just do something
På arbetsförmedlingen kan man uppmuntras till eget företagande, till och med satsa på en internationell karriär inom det. Det får mig att minnas en numera bekant som berättade om en släkting som valde att flytta sin produktion från Kina till Taiwan eftersom kineserna börjat kräva sin rätt till mer mänskliga arbetsvillkor. Allt för att tjäna sig en lite större hacka och samtidigt få företaget att gå runt.
I kväll diskuterade jag med en arbetskamrat om volontärarbetets betydelse och vad man får ut av det. Vi gled in på samhällsfrågor och vilken skillnad det är beroende på var i världen man bor. Han berättade för mig om en del kinesers arbetsvillkor. Att de jobbar åtta timmar, sover fyra timmar, jobbar åtta timmar, sover fyra timmar, trehundrasextiofem dagar om året, år ut och år in. Är de sjuka blir de av med jobbet. Så de sitter där, med kanske 40 graders feber, och sliter.
För den rika världens skull.
I kväll diskuterade jag med en arbetskamrat om volontärarbetets betydelse och vad man får ut av det. Vi gled in på samhällsfrågor och vilken skillnad det är beroende på var i världen man bor. Han berättade för mig om en del kinesers arbetsvillkor. Att de jobbar åtta timmar, sover fyra timmar, jobbar åtta timmar, sover fyra timmar, trehundrasextiofem dagar om året, år ut och år in. Är de sjuka blir de av med jobbet. Så de sitter där, med kanske 40 graders feber, och sliter.
För den rika världens skull.
Har beställt en bok, Dygdens glädje, efter att ha blivit tipsad om den. Den ska handla om västvärldens befolkning som blir alltmer deprimerad trots bästa livsstilen ever. Får se om jag tillhör den skaran. Men på riktigt. Vad sysslar vi med? Vad är vi en del av? Varför bryr vi oss inte mer? Varför nöjer vi oss med att vi själva ska ha det bra? Varför förtjänar vi det bättre än någon annan?
Vi gör ju inte det. Vi har för sjutton en skyldighet att anstränga oss. Att bry oss.
För den fattiga världens skull.
Vi gör ju inte det. Vi har för sjutton en skyldighet att anstränga oss. Att bry oss.
För den fattiga världens skull.
eh...
Om EU vill främja främlingsfientligheten så har de ju lyckats. Eller så syns det i alla fall igenom i den propagandafilm som nu har stoppats. Blir ärligt talat lite mörkrädd.
vad är det som händer egentligen
Satte på tv:n i går vid rapportsändningen och hörde ett inslag om hur romer utesluts från samhällen runt om i Europa och bor i husvagnar och att barnen inte har rätt att gå i skolan. SÅNT KAN GÖRA MIG GALEN!
Jag förstår bara inte hur man kan bli så blind. Hur man gör allt för att behålla, vad säger man, "rätt" gener inom ett visst område. Jag tycker att kunskapen, forskningen, UPPLYSNINGEN(!) borde ha gett resultat i synen på människor. Eller människan. Det sitter inte i huden, det sitter inte i historien, det sitter inte i kulturen. Såklart man präglas av sin omgivning men sitter det någonstans så är det i individen. Jag är inte per automatik likadan som någon annan svensk, eller någon annan med mindre pigment i huden eller brunt hår. Det kan finnas likheter, men om en brunett började stjäla betyder det inte att alla brunetter har en fallenhet för det.
Jag vill typ krama om alla romska barn som inte får lära sig läsa och skriva, som tvingas växa upp i en husvagn med lerpölar som trädgård. Jag tror inte att de föds till tjuvar, och om de nu skulle bli det, så är knappast omgivningens icke tilltro till dessa barn någon hjälp på vägen.
Döm dem inte bara för att du är rädd om din identitet.
Jag förstår bara inte hur man kan bli så blind. Hur man gör allt för att behålla, vad säger man, "rätt" gener inom ett visst område. Jag tycker att kunskapen, forskningen, UPPLYSNINGEN(!) borde ha gett resultat i synen på människor. Eller människan. Det sitter inte i huden, det sitter inte i historien, det sitter inte i kulturen. Såklart man präglas av sin omgivning men sitter det någonstans så är det i individen. Jag är inte per automatik likadan som någon annan svensk, eller någon annan med mindre pigment i huden eller brunt hår. Det kan finnas likheter, men om en brunett började stjäla betyder det inte att alla brunetter har en fallenhet för det.
Jag vill typ krama om alla romska barn som inte får lära sig läsa och skriva, som tvingas växa upp i en husvagn med lerpölar som trädgård. Jag tror inte att de föds till tjuvar, och om de nu skulle bli det, så är knappast omgivningens icke tilltro till dessa barn någon hjälp på vägen.
Döm dem inte bara för att du är rädd om din identitet.
det där med att tänja på sanningen
Hade jag inte läst statsvetenskap hade jag förmodligen inte reagerat som jag gör när jag läser om hur Moderaterna argumenterar från olika håll att det är liberalismen och kapitalismen som frigjort svenskarna och att politiken räddat oss genom att göra oss självständiga. För mig är det rena rama bullshit.
Själv kan jag tycka att den frusna individualismen är baksidan med välfärden eftersom den gör oss så otroligt egocentriska och jagfokuserade att det inte spelar någon roll om någon en bit ifrån behöver hjälp eller blir felbehandlad av sitt sällskap, våra liv är ju ändå det viktigaste. Så länge jag har det bra, så länge jag lever bekvämt, så är allt bara bra.
Men det väljer Moderaterna att vända till något positivt och spela på för att få sin publik att tänka att socialdemokratin är död och trots (eller tack vare?) deras politik är det kapitalismen som segrar. Länge leve privatisering och konkurrens! menar Moderaterna.
Jag läste bland annat om Adam Smith och hans tanke om den osynliga handen under statsvetenskapen. Den går ut på att varje människa har egenskaper som bär upp samhället och att varje del skulle sköta sig själv och hjälpa den del som inte hade just de egenskaperna. I princip ett samhälle som skötte sig självt med hjälp av människors egenintresse.
Det är ju från denna mans tankar, bland annat, som liberalismen har sin kärna och nej, så har inte Sverige sett ut de senaste hundra åren. Staten har tagit på sig ansvaret, snälla inse det. Konsekvensen har blivit en individualisering men det är inte Moderaterna som har ordnat det, det är inte liberalismen som har fixat det. I ett liberalt samhälle blir gemenskapen så mycket viktigare när det gäller vänskapsband och familjerelationer. Om inte staten hjälper till så måste ju någon annan göra det. Man är ganska hjälplös som ensamstående.
I det här fallet struntar jag i om det är socialdemokratin eller liberalismen som är bästa häst att satsa på. Det som det handlar om är att jag blir uppriktigt ledsen över att politiker tänjer på sanningen. Jag blir ledsen över att mitt förtroende och min respekt för politiker som ska stå för demokrati och öppenhet dalar och att deras argument ibland är rena lögner.
Jag blir ledsen för att jag tycker att etik och sanning är så otroligt viktigt och att politik som avgör livssituationen för landets medborgare bör eftersträva det, eftersom dess makthavare har ett otroligt ansvar när det gäller att stå upp för vad som är rätt och fel.
Sluta upp med att föra oss bakom ljuset. Tack.
Själv kan jag tycka att den frusna individualismen är baksidan med välfärden eftersom den gör oss så otroligt egocentriska och jagfokuserade att det inte spelar någon roll om någon en bit ifrån behöver hjälp eller blir felbehandlad av sitt sällskap, våra liv är ju ändå det viktigaste. Så länge jag har det bra, så länge jag lever bekvämt, så är allt bara bra.
Men det väljer Moderaterna att vända till något positivt och spela på för att få sin publik att tänka att socialdemokratin är död och trots (eller tack vare?) deras politik är det kapitalismen som segrar. Länge leve privatisering och konkurrens! menar Moderaterna.
Jag läste bland annat om Adam Smith och hans tanke om den osynliga handen under statsvetenskapen. Den går ut på att varje människa har egenskaper som bär upp samhället och att varje del skulle sköta sig själv och hjälpa den del som inte hade just de egenskaperna. I princip ett samhälle som skötte sig självt med hjälp av människors egenintresse.
Det är ju från denna mans tankar, bland annat, som liberalismen har sin kärna och nej, så har inte Sverige sett ut de senaste hundra åren. Staten har tagit på sig ansvaret, snälla inse det. Konsekvensen har blivit en individualisering men det är inte Moderaterna som har ordnat det, det är inte liberalismen som har fixat det. I ett liberalt samhälle blir gemenskapen så mycket viktigare när det gäller vänskapsband och familjerelationer. Om inte staten hjälper till så måste ju någon annan göra det. Man är ganska hjälplös som ensamstående.
I det här fallet struntar jag i om det är socialdemokratin eller liberalismen som är bästa häst att satsa på. Det som det handlar om är att jag blir uppriktigt ledsen över att politiker tänjer på sanningen. Jag blir ledsen över att mitt förtroende och min respekt för politiker som ska stå för demokrati och öppenhet dalar och att deras argument ibland är rena lögner.
Jag blir ledsen för att jag tycker att etik och sanning är så otroligt viktigt och att politik som avgör livssituationen för landets medborgare bör eftersträva det, eftersom dess makthavare har ett otroligt ansvar när det gäller att stå upp för vad som är rätt och fel.
Sluta upp med att föra oss bakom ljuset. Tack.
una mezcla
Läste i Fokus om hur Per Schlingmann jobbar för att förändra bilden på Sverige utomlands för att få svenskar att ändra sin socialdemokratiska identitet till en mer kapitalistisk, och att det är individen, inte kollektivet, som alltid har varit i fokus i svensk politik. Ju mer jag läste, desto läskigare tyckte jag att det blev. Regeringen jobbar alltså för att få oss att tro att det Sverige har stått för de senaste hundra åren, det som är typiskt svenskt, är deras politik och att, för att citera Reinfeldt, varje svensk ska kunna tänka sig att rösta på moderaterna.
Visst har kanske sossarna gjort samma sak i med folkhemmet och att de nog har mörkat sina misstag och lyft upp sina framgångar. Men det som intresserar mig här är nog mer från en filosofisk synvinkel där jag, för att låta klyschig, med en blandning av skräck och förtjusning inser att regeringen vill ändra svenskens uppfattning om sig själv och sitt hemland. De leker med människors uppfattning, de vill ändra vår syn på socialism och kapitalism. Fatta vilken makt de har. Inte bara när det gäller hur vi lever, utan även hur vi tänker.
Visst är individualism en konsekvens av förstatlighet för vi räknar med att staten tar hand om våra barn, föräldrar, hundar eller whatsoever. Det behöver inte vara något positivt, men att tanken har varit på individen är knappast troligt eftersom det i så fall skulle legat på marknadens axlar, och medborgarnas, att saker och ting fungerade, som tex i USA.
Det är läskigt när de mixtrar med historien, tar in nya perspektiv och vrider på det så att det blir till deras fördel. Historien skrivs alltid av vinnarna. Tydligen, eller såklart, gäller det även vid omformuleringar.
Visst har kanske sossarna gjort samma sak i med folkhemmet och att de nog har mörkat sina misstag och lyft upp sina framgångar. Men det som intresserar mig här är nog mer från en filosofisk synvinkel där jag, för att låta klyschig, med en blandning av skräck och förtjusning inser att regeringen vill ändra svenskens uppfattning om sig själv och sitt hemland. De leker med människors uppfattning, de vill ändra vår syn på socialism och kapitalism. Fatta vilken makt de har. Inte bara när det gäller hur vi lever, utan även hur vi tänker.
Visst är individualism en konsekvens av förstatlighet för vi räknar med att staten tar hand om våra barn, föräldrar, hundar eller whatsoever. Det behöver inte vara något positivt, men att tanken har varit på individen är knappast troligt eftersom det i så fall skulle legat på marknadens axlar, och medborgarnas, att saker och ting fungerade, som tex i USA.
Det är läskigt när de mixtrar med historien, tar in nya perspektiv och vrider på det så att det blir till deras fördel. Historien skrivs alltid av vinnarna. Tydligen, eller såklart, gäller det även vid omformuleringar.
om man bara tänker efter lite..
För någon vecka sedan hörde jag en rätt intressant analys om baksidan med välfärden. Jag är sjukt glad över det system som Sverige har men jag tyckte ändå att det fanns en poäng:
"Eftersom samhället ska ta hand om allt så tar enskilda människor inte längre sitt ansvar. Man räknar med att det tar staten hand om."
Detta ska då gälla inom vården, skolan och i princip den större delen av barnens uppfostran. Varför ska man ta ansvar för sina föräldrar när de blir äldre? Det ansvaret lämnar vi över till andra som, rent cyniskt från min sida, inte alltid jobbar där för att de brinner för att ta hand om andras föräldrar utan för att de behöver en inkomst. Varför ska man ta ansvar för sina barn? Det gör ju förskola, fritids, skola och föreningar. Varför ska man bry sig om människor i sin omgivning? Det finns ju psykologer, terapeuter, kuratorer och alla möjliga specialister som kan ta hand om de som mår dåligt. Varför skulle jag?
Jag tror man har tappat något på vägen. System kan inte ersätta människors omtanke. Pappersarbete och experter kan inte ersätta personliga relationer. Jag tror på att ta sitt personliga ansvar att bry sig, och inte skylla ifrån sig när man hör om människor som hamnat snett. Man har inte ryggen fri av att bara vara passiv.
"Eftersom samhället ska ta hand om allt så tar enskilda människor inte längre sitt ansvar. Man räknar med att det tar staten hand om."
Detta ska då gälla inom vården, skolan och i princip den större delen av barnens uppfostran. Varför ska man ta ansvar för sina föräldrar när de blir äldre? Det ansvaret lämnar vi över till andra som, rent cyniskt från min sida, inte alltid jobbar där för att de brinner för att ta hand om andras föräldrar utan för att de behöver en inkomst. Varför ska man ta ansvar för sina barn? Det gör ju förskola, fritids, skola och föreningar. Varför ska man bry sig om människor i sin omgivning? Det finns ju psykologer, terapeuter, kuratorer och alla möjliga specialister som kan ta hand om de som mår dåligt. Varför skulle jag?
Jag tror man har tappat något på vägen. System kan inte ersätta människors omtanke. Pappersarbete och experter kan inte ersätta personliga relationer. Jag tror på att ta sitt personliga ansvar att bry sig, och inte skylla ifrån sig när man hör om människor som hamnat snett. Man har inte ryggen fri av att bara vara passiv.
come on!
Wtf? Jo men. Jag gillar detta. Not!
Var ska alla som inte är stenrika få pengarna ifrån? Vad spelar det för roll att ni sänker skatten om utgifterna ändå blir högre? Det spelar ju liksom ingen roll. Idioti!
Jag saknar Stockholm men vissa vill uppenbarligen inte ha såna som mig där. För jag tillhör inte de som tycker att sjuhundranitto spänn cada mes! liksom, åttahundra spänn, ska gå till transport som är nödvändig för att man överhuvudtaget ska kunna ta sig någonstans i en storstad.
Smått upprörd.
Var ska alla som inte är stenrika få pengarna ifrån? Vad spelar det för roll att ni sänker skatten om utgifterna ändå blir högre? Det spelar ju liksom ingen roll. Idioti!
Jag saknar Stockholm men vissa vill uppenbarligen inte ha såna som mig där. För jag tillhör inte de som tycker att sjuhundranitto spänn cada mes! liksom, åttahundra spänn, ska gå till transport som är nödvändig för att man överhuvudtaget ska kunna ta sig någonstans i en storstad.
Smått upprörd.
tillhör samma kategori
Populistiska partier. Som påstår sig stå på folkets sida. Mot etablissemanget. Mot överheten. Den goda mot det onda. Och de ska minsann visa. Visa att i Sverige så tycker man så här. "Frukostbordens samtalsämnen" måste upp på dagordningen, och det snarast!
Har de fortfarande inte fattat att politik handlar om egenintresse? Att politik handlar om att kämpa för sina åsikter, att engagera sig i samhället och försöka göra omgivningen så som denne anser vara det bästa sättet. Visst kan jag bli arg på partipiskor, det minskar ledamöternas rätt att påverka. Men populistiska partier är inte bättre än etablissemanget, båda slåss för sina egna intressen. Och tror sig veta andra människors bästa.
De är precis som dem. Precis som vi.
Har de fortfarande inte fattat att politik handlar om egenintresse? Att politik handlar om att kämpa för sina åsikter, att engagera sig i samhället och försöka göra omgivningen så som denne anser vara det bästa sättet. Visst kan jag bli arg på partipiskor, det minskar ledamöternas rätt att påverka. Men populistiska partier är inte bättre än etablissemanget, båda slåss för sina egna intressen. Och tror sig veta andra människors bästa.
De är precis som dem. Precis som vi.
poänglöst?
Alliansen har sänkt skatter. Rödgröna vill behålla det mesta av den delen av politiken. Rent spontant så blir jag bara förvirrad av vem som vill vad, kommer att tänka på sd's debattartikel i DN och om man bortser från vad det partiet står för så finns det ändå en poäng. Inte att Stockholm mer och mer liknar en semi-demokrati á la Egypten men att politiken flyter ihop. Vem vill vad och varför?
Realistisk politik som är hållbar - ja tack gärna. Men ge mig konkreta alternativ.
Pajkastning håller inte längre. Om tanken bakom inte handlar om att man ska rösta på känsla förstås.
På tal om konkretisering. Dags att ta tag i B-uppsatsen.
Realistisk politik som är hållbar - ja tack gärna. Men ge mig konkreta alternativ.
Pajkastning håller inte längre. Om tanken bakom inte handlar om att man ska rösta på känsla förstås.
På tal om konkretisering. Dags att ta tag i B-uppsatsen.
för vi har det ju så bra här
Internationella kvinnodagen idag. Inser min lyckade lott som har möjlighet till studier, ekonomisk oberoende och rösträtt. Även om jag anser att dessa rättigheter borde ses som självklara. Så många kvinnor i världen som aldrig kommer få sin röst hörd. Pga fel kön.
Men trots detta jämställda land, trots min lyckliga lott så inser jag mina begränsningar. Det sitter mest psykiskt och jag måste påminna mig om att jag är fri, jag är självständig och jag har valmöjligheter. Men. De där förväntningarna från andra. Den där mallen som sitter ingrodd i ryggmärgen. De där punkterna i livet som man ska uppnå för att passa in. Doxat i samhället.
Att inse att man som kvinna förväntas vilja fortplanta sig snarast möjligt, vara en närvarande mor samtidigt som man gör lysande karriär, träna fem dagar i veckan och vara en bra värdinna och bjuda hem vänner med ett leende på läpparna. Ha ett perfekt hem, ett perfekt liv. Samtidigt som man ska hinna unna sig egentid.
Jag spyr.
Om jag så vill bli diplomat och resa runt i världen och medla fred så ska jag kunna göra det utan det där dåliga samvetet.
Kampen om jämställdhet fortsätter.
Men trots detta jämställda land, trots min lyckliga lott så inser jag mina begränsningar. Det sitter mest psykiskt och jag måste påminna mig om att jag är fri, jag är självständig och jag har valmöjligheter. Men. De där förväntningarna från andra. Den där mallen som sitter ingrodd i ryggmärgen. De där punkterna i livet som man ska uppnå för att passa in. Doxat i samhället.
Att inse att man som kvinna förväntas vilja fortplanta sig snarast möjligt, vara en närvarande mor samtidigt som man gör lysande karriär, träna fem dagar i veckan och vara en bra värdinna och bjuda hem vänner med ett leende på läpparna. Ha ett perfekt hem, ett perfekt liv. Samtidigt som man ska hinna unna sig egentid.
Jag spyr.
Om jag så vill bli diplomat och resa runt i världen och medla fred så ska jag kunna göra det utan det där dåliga samvetet.
Kampen om jämställdhet fortsätter.
nerdy
Vad fantastiskt det vore att få chansen att bevaka Almedalsveckan i år. Jag skulle typ va stört lycklig. *nördstämplad* Men på riktigt. Kanske ska man dra dit oavsett. Som privatperson. Bara för att.
Lyssnade nyss på debatt mellan Sahlin och Reinfeldt på svt. En av dem var dålig på att hålla sig till sakfrågan. Den andre kunde sin retorik.
EU är intressant. Småcreepy men fascinerande. Var slutar egentligen Europas gränser?
Och hur kan femsiffriga belopp fifflas undan, bli påkommet, men ändå inte bestraffas smärtsamt?
Tidningsmagasinet Axess har dykt upp här hemma också. Här ska läsas om ideologiska slagfält och om brister i den svenska sexköpslagen.
Tråkigt med politik? Pyttsan.
Lyssnade nyss på debatt mellan Sahlin och Reinfeldt på svt. En av dem var dålig på att hålla sig till sakfrågan. Den andre kunde sin retorik.
EU är intressant. Småcreepy men fascinerande. Var slutar egentligen Europas gränser?
Och hur kan femsiffriga belopp fifflas undan, bli påkommet, men ändå inte bestraffas smärtsamt?
Tidningsmagasinet Axess har dykt upp här hemma också. Här ska läsas om ideologiska slagfält och om brister i den svenska sexköpslagen.
Tråkigt med politik? Pyttsan.
it's a man's world
För att en kvinna ska ta sig upp i hierarkin och få tillgång till makten måste hon bete sig som en man. Hur katten ska kvinnor då få möjlighet att representeras när kvinnliga makthavare ändå måste byta kön psykiskt?
"Om kvinnor så gärna vill ta sig uppåt är det väl bara att göra det"
Well. När man har medvind märker man inte att det blåser.
habitus och mentala barriärer
Varför väljer kvinnor i större utsträckning att satsa på omvårdnadsyrken mer än män?
Varför väljer män i större utsträckning att satsa på data- och teknikyrken mer än kvinnor?
Är det för att kvinnor gillar att ta hand om andra och män tycker det är häftigt med teknik rent biologiskt eller handlar det om sociala konstruktioner?
Skrev tidigare att jag tror på att gener har betydelse för hur en människa utvecklas och blir men det är ändå intressant att läsa om mentala barriärer. Att dina och mina förväntningar på andra påverkar hur de väljer att leva sina liv, vilket yrke de väljer osv. Hur de oskrivna reglerna, det självklara, hur ens habitus formar ens tänkande och ens drömmar.
Att it-konsult förknippas med en man och en förskolelärare förknippas med en kvinna handlar inte om biologi. Att det ses som självklart behöver inte betyda att det är av naturen givet.
Begreppen kvinna och kvinnligt respektive man och manligt sitter inte ihop. Man får lära sig se skillnad på kön och genus.
återigen
Det är inte partierna som minskar eller ökar för att de klonar(/klonar bort?) sina medlemmar. Det är väljarna/medborgarna som bestämmer vilka som ska styra Sverige.
Var inte rädda för partierna, var rädda för er själva.
Tänk!
Var inte rädda för partierna, var rädda för er själva.
Tänk!
Radikalvänster?
Det är intressant att sverigedemokraterna hamnar på den högra sidan på den politiska skalan när forskning visar att det ofta är vänstersympatiska väljare som röstar på dem
alla vi barn i bullerbyn
"Tänk dig att du lever i en familj där de flesta sköter sig. Men så finns det en som slöar framför soffan och inte tar sitt ansvar, inte kickar du ut den personen. Den tillhör ju din familj. Men om ett fosterbarn kommer in i familjen och beter sig likadant, då kickar man ju ut den personen eftersom den inte tillhör ens riktiga familj."
Den jämförelsen gjorde en bekant till mig med infödda svenskar och icke infödda svenskar.
Den personen skrämmer mig. Och det som känns ännu skrämmande, denne är inte ensam med att tänka i den metaforen.
Att identifiera sig genom nationalitet kan vara jobbigt i motvind, eftersom nationalitet är en påhittad etnicitet. När kulturen ifrågasätts är avvikare inte längre är välkomna. De stör ju friden. Självklarheten.
Men människor flyttar in och ut ur en nation. Människor behöver inte ha ett skvatt gemensamt för att de bor i samma nation, mer än att de är medborgare i ett visst geografiskt område.
Och även om man nu skulle använda metaforen som någon realistisk tolkning så har fosterbarn ofta en mindre rolig bakgrund och behöver kärlek och bekräftelse. Inte bli utkickade för att de inte håller "måttet".
hmm..
När vi ändå är inne på det här med kategorisera, oavsett om det är bra eller dåligt, så har jag tänkt lite på det där med manligt och kvinnligt. Otippat. :p
Det där med kvotering. Manliga yrken vs. kvinnliga yrken.
Kanske är det sant att jag som kvinna drar mig till de yrken som domineras av kvinnor, just för att jag omedvetet tänker att såna som jag lyckas på dessa områden. Jag kategoriserar mig själv som kvinna i det här fallet och låter det styra mina val.
Men. När man pratar om kvotering så blir det nästan samma sak fast tvärtom. Eller? Vi diskuterade några stycken häromveckan om hur arbetsgivare väljer minoritet framför majoritet beroende på vilket kön eller etnicitet som dominerar just på den arbetsplatsen. Det som klassas som typiskt kvinnliga yrken vill hellre ha en man istället för en kvinna och vice versa. Men det gör ju att jag automatiskt blir omotiverad till att söka "kvinnliga" yrken och satsar på ett typiskt "manligt" (eftersom det ger större chans till jobb) även om jag inte riktigt vet om det är det jag vill jobba med. Men jag tänker att såna som jag får större chans att lyckas på dessa områden.
Svårt det där. Tanken är fin, som med så mycket annat. Men när (om) det blir jämställt på alla arbetsplatser, vad kommer bli det politiskt korrekta sättet att anställa då?
Det där med kvotering. Manliga yrken vs. kvinnliga yrken.
Kanske är det sant att jag som kvinna drar mig till de yrken som domineras av kvinnor, just för att jag omedvetet tänker att såna som jag lyckas på dessa områden. Jag kategoriserar mig själv som kvinna i det här fallet och låter det styra mina val.
Men. När man pratar om kvotering så blir det nästan samma sak fast tvärtom. Eller? Vi diskuterade några stycken häromveckan om hur arbetsgivare väljer minoritet framför majoritet beroende på vilket kön eller etnicitet som dominerar just på den arbetsplatsen. Det som klassas som typiskt kvinnliga yrken vill hellre ha en man istället för en kvinna och vice versa. Men det gör ju att jag automatiskt blir omotiverad till att söka "kvinnliga" yrken och satsar på ett typiskt "manligt" (eftersom det ger större chans till jobb) även om jag inte riktigt vet om det är det jag vill jobba med. Men jag tänker att såna som jag får större chans att lyckas på dessa områden.
Svårt det där. Tanken är fin, som med så mycket annat. Men när (om) det blir jämställt på alla arbetsplatser, vad kommer bli det politiskt korrekta sättet att anställa då?
tänka sig att vi är olika
Tredje inlägget på tre timmar. Good job! Or something.
Men blev så upprymd. Tittade på kvällens debatt angående socialminister Göran Hägglunds DNdebattartikel angående kultureliten.
Oj oj oj vilka känslor det finns. Provokation. Å så underbart! Under den lugna politiskt korrekta ytan så finns det faktiskt åsikter. Tänka sig! Tänka sig att folk faktiskt har andra åsikter än det som anses vara "rätt". Underbart. Underbart!
Tack för debatt. Tack för diskussioner. Tack för utrymme att säga sin åsikt.
Men blev så upprymd. Tittade på kvällens debatt angående socialminister Göran Hägglunds DNdebattartikel angående kultureliten.
Oj oj oj vilka känslor det finns. Provokation. Å så underbart! Under den lugna politiskt korrekta ytan så finns det faktiskt åsikter. Tänka sig! Tänka sig att folk faktiskt har andra åsikter än det som anses vara "rätt". Underbart. Underbart!
Tack för debatt. Tack för diskussioner. Tack för utrymme att säga sin åsikt.
identitetskris? naaw.
Man vet att mannen är normen i samhället när kvinnor som beter sig manligt anses coola medan män som beter sig kvinnligt anses fjantiga.
Nej men oj. Det är ju så det är idag.
När diskussionen tas upp och man försöker ändra på normen så kommer protester. Om mannen inte är normen, vad är då manligt? Vad är manligt om inte störst bäst och vackrast? Stackars männen.
Bullshit säger jag.
Det är den härskande ideologin (det vill säga normen, det "normala") som är skapad av de härskande i samhället. Och när man försöker rucka lite på hierarkin så blir det helt plötsligt "synd om männen". Stackars stackars män.
Nej men oj. Det är ju så det är idag.
När diskussionen tas upp och man försöker ändra på normen så kommer protester. Om mannen inte är normen, vad är då manligt? Vad är manligt om inte störst bäst och vackrast? Stackars männen.
Bullshit säger jag.
Det är den härskande ideologin (det vill säga normen, det "normala") som är skapad av de härskande i samhället. Och när man försöker rucka lite på hierarkin så blir det helt plötsligt "synd om männen". Stackars stackars män.
var inte en sån död fisk
Hur kan folk inte vara intresserade av politik när det handlar om deras liv? Hur kan man ge upp så lätt? Man ger inte ens upp, för man försöker inte ens. Så länge man har sitt på det torra. Människorna kommer hinna bli robotar innan robotarna hinner bli mänskliga. På riktigt! Wake up!
