emma

När jag gick i gymnasiet började jag inse hur intressant det var med beteendevetenskap. Ett tag var jag inne på att bli psykolog faktiskt. Men egentligen inte för att prompt hjälpa massa människor med deras problem, mer förstå dem, och som en konsekvens då, även finnas till hands.

Nu igen dyker tankarna upp om beteendevetenskap. Läser en bok om det och fascineras. Djupt. Av hur mycket vanor styr vårt beteende. Hur vi kan välja att styra våra vanor för att sedan styra vårt liv i den riktning vi vill.

När jag läste sociologi gick jag till studievägledaren där en gång och hon valde att berätta om sina val i livet. Och trots sina revolter menade hon att "även hon var en produkt av samhället". Sedan dess har jag varit tveksam till den typen av påståenden men har egentligen inte haft något tillräckligt bra argument för att bemöta dem.

Visserligen kan jag tycka att hon har rätt till en viss del. Såklart man påverkas av sin omgivning och tidsanda. Men man är inte hopplöst fastkörd som en produkt eller robot. Man kan bryta mönster. Det går. Bara man blir medveten om dem. För blir man medveten kan man också se hur strukturen är uppbyggd och se vilken roll man intagit i relation till sin omgivning. Och skulle man inte vara nöjd med sin roll så.. tada! Vanan kan brytas. :)

Enligt boken jag läser handlar det om livsteman. Uppfattningar och upplevelser som blivit som sanningar för en. Men som kan skada mer än de gör nytta. Man kan komma ifrån dem. Bara man står emot dem och inte låter dem styra ens liv.

Det går att förändras. Och det är grymt. :)