irritationsmoment
Boksamtal med Sverige i dag. Finally. Tydligen missförstånd kring upplägget men det blev lite diskussioner och tankar ändå. Den svenska kulturen är mycket lättare att uttyda med lite distans. Bara det att man oftast har besticken i andra lådan i köket eller att den personliga integriteten anses okränkbar. Inga dåliga saker kan jag tycka, bara exempel på hur svenskar tänker.
Men. En annan grej är mentaliteten "jag först, mina behov sen, andra sist". Det hemska är att jag tillhör den kategorin. Jag är medveten om den men den är så hårt inristad att en del av mig blir irriterad att jag ens ifrågasätter den. "såklart jag ska prioritera mig, det är ju mitt liv det handlar om".
Idioti. Som social varelse bör ordningen vara tvärtom.
Men. En annan grej är mentaliteten "jag först, mina behov sen, andra sist". Det hemska är att jag tillhör den kategorin. Jag är medveten om den men den är så hårt inristad att en del av mig blir irriterad att jag ens ifrågasätter den. "såklart jag ska prioritera mig, det är ju mitt liv det handlar om".
Idioti. Som social varelse bör ordningen vara tvärtom.
inga tabun här inte
Det är spännande vad man kan möta för nya kulturella skillnader ändå. Fast jag vet inte om man kan kalla det här för kulturell skillnad, men det är i alla fall något som jag tror är mycket ovanligt i Sverige.
Jag var i kyrkan i dag och hakade med till söndagsskolan där åldern är 11-14 (12-13 egentligen men de fyller ju år olika på året). Och en tjej som jag brukar prata med frågade om jag hade läst boken som hon höll på att läsa. Boken var på spanska så svaret var ganska självklart "nej". Men så frågade jag vad boken handlade om.
"En tonårstjej som blir gravid och hon och hennes pojkvän hamnar i dilemmat med abort"
!!!
Hur intressant är det inte? Tjejen är 13 och läser böcker om dilemmat med abort! De diskuterar detta och hyshar inte, de har inte tabun utan de tar upp svåra ämnen och diskuterar. Hjälpa mig. Måste läsa den boken. Det braiga med Bolivia (eller i den kyrkan jag går i) är att man faktiskt ger ungdomar undervisning och diskuterar ämnen som berör deras liv.
Jag var i kyrkan i dag och hakade med till söndagsskolan där åldern är 11-14 (12-13 egentligen men de fyller ju år olika på året). Och en tjej som jag brukar prata med frågade om jag hade läst boken som hon höll på att läsa. Boken var på spanska så svaret var ganska självklart "nej". Men så frågade jag vad boken handlade om.
"En tonårstjej som blir gravid och hon och hennes pojkvän hamnar i dilemmat med abort"
!!!
Hur intressant är det inte? Tjejen är 13 och läser böcker om dilemmat med abort! De diskuterar detta och hyshar inte, de har inte tabun utan de tar upp svåra ämnen och diskuterar. Hjälpa mig. Måste läsa den boken. Det braiga med Bolivia (eller i den kyrkan jag går i) är att man faktiskt ger ungdomar undervisning och diskuterar ämnen som berör deras liv.
ett litet steg i framtidshopp :)
Det kanske kan ordna sig ändå. Nu är boende i alla fall fixat över sommaren. Hej skärgården, hej syster och hej HAV! Fem min ner till stranden känns inte som något dåligt alternativ. :) Trångt utrymme kan man ju leva med. ;)
Bara känner mig så glad just nu.
(Dessutom tycks protesterna ha lugnat ner sig lite grann nu så nu kan man i alla fall ta sig någonstans :))
Bara känner mig så glad just nu.
(Dessutom tycks protesterna ha lugnat ner sig lite grann nu så nu kan man i alla fall ta sig någonstans :))
tristessen börjar ta vid
Jag börjar ärligt talat bli uttråkad. Jag har nog redan blivit det och börjat bli bekväm samtidigt som jag är tokrastlös. Var och handlade i dag. En kvarts promenad och det är det längsta jag tagit mig de senaste dygnen. Men, fick ett roligt mail i dag som gjorde mig glad så någonting kul har hänt. Sen bakade jag och Erik semlor, försöker mig på det där med att stå i köket :p och det gick rätt bra. Semlor är rätt gott egentligen.
Nu ska vi se film, igen. Jag får snart pallra mig till gymet för att göra av med energi. Det här är inte hållbart.
Nu ska vi se film, igen. Jag får snart pallra mig till gymet för att göra av med energi. Det här är inte hållbart.
små kulturkrockar här och var :p
Det är spännande att få ta del av den politiska kulturen här ändå, även om det är störande att det knappt går att ta sig någonstans. Sockret har stigit i höjden men i dag så var det sänkt pris some how, så jag slog slag i saken och gick till parken och ställde mig i kö. Det tog två timmar innan lastbilen med sockret kom och en dryg halvtimme till innan jag fick möjlighet att köpa min (vår) tio-kilos-påse för 75 bolivianos. Satt å pratade med några kvinnor och bara insåg att jag befann mig mitt i smeten, bland folket som drabbats av prishöjningar och som valt att protestera för att de inte kan göra annat. En kvinna jag pratade med såg vägblockaderna som fullt normalt. Ingenting konstigt alls. Så gör man här, liksom.
Något som kan fascinera mig ännu mer är att samhället stannar upp när det regnar. Nu under regnperioden är det nog inte mycket som funkar. Det räcker med att man vaknar och hör hur det smattrar på taket och det är inte ens säkert att det blir någon praktik den dagen. Tänk så många ggr man önskat att det vore så i Sverige. Bara dra täcket över huvudet och somna om när vädret är trist och grått. Nu, börjar jag bli uttråkad nästintill.
Jag har haft lite kontakt med Rick i dag. Han är lite mycket amerikan asså. Det finns för mycket jantelag i mig för att jag ska kunna ta åt mig allt han vill säga. Han höjer upp sitt sätt att arbeta lite grann. Som att han vet exakt vad Gud vill och gör man inte som Rick säger så kommer man att misslyckas. Hans ord tilltalar mig inte riktigt. De når inte riktigt ända fram. Men jag kämpar på. Vi ska kunna hitta en kompromiss nånstans. ;)
Något som kan fascinera mig ännu mer är att samhället stannar upp när det regnar. Nu under regnperioden är det nog inte mycket som funkar. Det räcker med att man vaknar och hör hur det smattrar på taket och det är inte ens säkert att det blir någon praktik den dagen. Tänk så många ggr man önskat att det vore så i Sverige. Bara dra täcket över huvudet och somna om när vädret är trist och grått. Nu, börjar jag bli uttråkad nästintill.
Jag har haft lite kontakt med Rick i dag. Han är lite mycket amerikan asså. Det finns för mycket jantelag i mig för att jag ska kunna ta åt mig allt han vill säga. Han höjer upp sitt sätt att arbeta lite grann. Som att han vet exakt vad Gud vill och gör man inte som Rick säger så kommer man att misslyckas. Hans ord tilltalar mig inte riktigt. De når inte riktigt ända fram. Men jag kämpar på. Vi ska kunna hitta en kompromiss nånstans. ;)
jahopp, what to do
För en gångs skull hade jag tänkt att man kanske inte måste läsa hela boken i kurslitteraturen utan bara skumma igenom den. Men nähä, då ska vi göra ett grupparbete om denna bok och dess innehåll. Fantastiskt. Jag + Rick Warren = best friends! Vi kan ju låtsas det i alla fall.
Det finns inte så mycket att rapportera om härifrån mer än att det regnar, och när regnet upphör kommer studenterna börja bråka på stan igen. Så man är nätt och jämnt strandsatt där man bor. Om en och en halv vecka flyr vi förhoppningsvis till Peru och kanske har det lugnat ner sig när vi kommer tillbaka.
Nu måste jag försöka hitta en lösning för att Rick och jag ska komma överens. Men först - äta semla! :)
Ciao pues
Det finns inte så mycket att rapportera om härifrån mer än att det regnar, och när regnet upphör kommer studenterna börja bråka på stan igen. Så man är nätt och jämnt strandsatt där man bor. Om en och en halv vecka flyr vi förhoppningsvis till Peru och kanske har det lugnat ner sig när vi kommer tillbaka.
Nu måste jag försöka hitta en lösning för att Rick och jag ska komma överens. Men först - äta semla! :)
Ciao pues
sinnes
Sånt här får mig att fundera på om jag vill bosätta mig någon annanstans.
Bolivia kanske inte är så tokigt ändå.
Uppdatering: Okej. Bolivia ÄR tokigt. Först vägblockader, stenkastning mot minibussar och stora demonstrationståg så trafiken stoppas upp. Imorgon ska det tydligen bli krig i staden - bergsfolk vs. stadsbor. Det finns tydligen en rasism som de vill göra upp med nu när folket ändå har regeringens uppmärksamhet. Vi bör tydligen undvika att åka taxi imorgon om vi inte vill få stenar på oss. Folk gör vadsomhelst för att få sin vilja igenom.
Men att bo i ett land där det verkar okej att lansera otrohetssajter är inte heller ett säkert samhälle. Fattar inte hur det kan uppmuntras (har viss erfarenhet av detta område och det är INTE kul att bli bedragen), i Sverige gör man tydligen vadsomhelst för pengar.
Men. Det finns ju fler länder. :p
Bolivia kanske inte är så tokigt ändå.
Uppdatering: Okej. Bolivia ÄR tokigt. Först vägblockader, stenkastning mot minibussar och stora demonstrationståg så trafiken stoppas upp. Imorgon ska det tydligen bli krig i staden - bergsfolk vs. stadsbor. Det finns tydligen en rasism som de vill göra upp med nu när folket ändå har regeringens uppmärksamhet. Vi bör tydligen undvika att åka taxi imorgon om vi inte vill få stenar på oss. Folk gör vadsomhelst för att få sin vilja igenom.
Men att bo i ett land där det verkar okej att lansera otrohetssajter är inte heller ett säkert samhälle. Fattar inte hur det kan uppmuntras (har viss erfarenhet av detta område och det är INTE kul att bli bedragen), i Sverige gör man tydligen vadsomhelst för pengar.
Men. Det finns ju fler länder. :p
Okej. Bolivia ÄR tokigt. Först vägblockader, stenkastning mot minibussar och stora demonstrationståg så trafiken stoppas upp. Imorgon ska det tydligen bli krig i staden - folk från bergen (indianfolk) vs. stadsbor. Det finns tydligen en rasism som de vill göra upp med nu när folket ändå har regeringens uppmärksamhet. Vi bör tydligen undvika att åka taxi imorgon om vi inte vill få stenar på oss. Folk gör vadsomhelst för att få sin vilja igenom.
Men att bo i ett land där det verkar okej att lansera otrohetssajter är inte heller ett säkert samhälle. Fattar inte hur det kan uppmuntras (har viss erfarenhet av detta område och det är INTE kul att bli bedragen), i Sverige gör man tydligen vadsomhelst för pengar.
Men det finns ju fler länder. :p
men tagga ner va! :p
Jag vet inte om det bara är jag men hur ofta skriver man "tagga ner" i en artikel i DN? Fett kul.
"Som skolläkare har det ingått i Lars H Gustafssons jobb att tagga ner föräldrar som ställt orimliga krav på sina barn, som sett det som en katastrof och som skämts när barnen inte uppfyllt förväntningarna."
Förutom det mindre relevanta (det handlar om politik och inte barnuppfostran enligt min tolkning) i slutet tyckte jag ändå att det var en bra artikel. Intressant att läsa om trender, speciellt när det handlar om uppfostran. Ena generationen gäller detta, andra generationen motsatsen.
Man är en produkt av samhället. För att skjuta in med nåt som jag tycker är viktigt så är ifrågasättande, enligt mig, det bästa sättet att komma underfund med vad man egentligen tycker.
it's always a fight
Glad alla hjärtans dag till folket. Här firas inte Dia del Amor förrän 21 september, men helt måste man ju inte gå ifrån sin kultur, right? :p
Blev hembjuden till pastorsparet i helgen. Det var trevligt. Tycker det är lite kul att pastorn har humor, och att de är ödmjuka inför min brist i språket (trots att jag vart här i fem månader.. imorrn!). Men vi kunde ha konversationer och bland annat halkade vi in på politik. Fett intressant. :)
Pastorn sa även något som jag också noterat men om jag uttrycker mig så låter det så politiskt korrekt att ingen har lust att lyssna. Men jag delar med mig av det i alla fall.
Det finns olika samhällsgrupper i samhället, med sina intressen. Sen kan man sympatisera med olika beroende på sina värderingar. Men problemet blir, att det alltid är ett vi och dem. Det är alltid vi som vet bättre och som inte kan se det positiva i andras perspektiv utan de har fel och vi har rätt. De är onda och vi är goda. Två sidor. Alltid.
Vi båda höll med om att det var märkligt. Varför kan det inte finnas ett sätt där så många som möjligt får inkluderas? Där så många som möjligt respekteras och där människovärdet aldrig kränks, oavsett vad man har i plånboken. Oavsett om man är fett rik eller otroligt fattig.
En liten parantes: Tar detta som ett litet bönesvar att jag fick diskutera politik här. :)
Blev hembjuden till pastorsparet i helgen. Det var trevligt. Tycker det är lite kul att pastorn har humor, och att de är ödmjuka inför min brist i språket (trots att jag vart här i fem månader.. imorrn!). Men vi kunde ha konversationer och bland annat halkade vi in på politik. Fett intressant. :)
Pastorn sa även något som jag också noterat men om jag uttrycker mig så låter det så politiskt korrekt att ingen har lust att lyssna. Men jag delar med mig av det i alla fall.
Det finns olika samhällsgrupper i samhället, med sina intressen. Sen kan man sympatisera med olika beroende på sina värderingar. Men problemet blir, att det alltid är ett vi och dem. Det är alltid vi som vet bättre och som inte kan se det positiva i andras perspektiv utan de har fel och vi har rätt. De är onda och vi är goda. Två sidor. Alltid.
Vi båda höll med om att det var märkligt. Varför kan det inte finnas ett sätt där så många som möjligt får inkluderas? Där så många som möjligt respekteras och där människovärdet aldrig kränks, oavsett vad man har i plånboken. Oavsett om man är fett rik eller otroligt fattig.
En liten parantes: Tar detta som ett litet bönesvar att jag fick diskutera politik här. :)
Det här kan vara ...
... bland det mest sorgliga man kan se.
En liten kista, där ett spädbarn ska läggas ner. Vi besökte kyrkogården för att träffa barn som jobbar där. Det här var bland det första jag såg när jag kom dit. Nästa gång jag blickade mot parkbänken, var kistan borta.
En liten kista, där ett spädbarn ska läggas ner. Vi besökte kyrkogården för att träffa barn som jobbar där. Det här var bland det första jag såg när jag kom dit. Nästa gång jag blickade mot parkbänken, var kistan borta.
svart på vitt
"Ett av våra problem [i västvärlden] är att vi har blivit tränade att se på varandra som sexobjekt i stället för som individer ... När detta blir en mani, upphör man att i djupaste mening att vara människa. Man blir som ett djur som leker med sina leksaker eller tillåter sig att vara en leksak som andra djur leker med."
Håller med författaren Gary Chapman om detta.
Det intressanta är hur lång tid det tog för mig att inse det. Hur lång processen var (visserligen är jag lite seg but still) från ett perspektiv till ett annat. Dock kanske det jag var med om var lite väl extremt men i alla fall.
Jag hade en pojkvän en gång som tutade i mig att ingen kille enbart ville vara kompis med en tjej. Det gick bara inte. Killar hade något annat på näthinnan än det där med vänskap. Efter något år så var jag inkörd på det, killkompisarna droppade av en efter en och när jag såg mig i spegeln så såg jag - ett objekt.
När det väl tog slut sedan så fanns bilden fortfarande kvar. I killars ögon var jag fortfarande ett objekt. Och jag köpte det. Ganska länge. Tills jag började få nära killkompisar igen och blev så lättad och glad när jag insåg att det inte fanns något annat där än vänskap. Vi var helt plötsligt bara individer som gillade att hänga. Utan baktankar.
Befrielse. Fler borde tänka och känna så.
Håller med författaren Gary Chapman om detta.
Det intressanta är hur lång tid det tog för mig att inse det. Hur lång processen var (visserligen är jag lite seg but still) från ett perspektiv till ett annat. Dock kanske det jag var med om var lite väl extremt men i alla fall.
Jag hade en pojkvän en gång som tutade i mig att ingen kille enbart ville vara kompis med en tjej. Det gick bara inte. Killar hade något annat på näthinnan än det där med vänskap. Efter något år så var jag inkörd på det, killkompisarna droppade av en efter en och när jag såg mig i spegeln så såg jag - ett objekt.
När det väl tog slut sedan så fanns bilden fortfarande kvar. I killars ögon var jag fortfarande ett objekt. Och jag köpte det. Ganska länge. Tills jag började få nära killkompisar igen och blev så lättad och glad när jag insåg att det inte fanns något annat där än vänskap. Vi var helt plötsligt bara individer som gillade att hänga. Utan baktankar.
Befrielse. Fler borde tänka och känna så.
gymobservationer
Det är ju fullständigt onödigt att jag pallrar mig till gymet när jag ändå svullar kakor och chips som om jag aldrig gjort annat bara några timmar senare. Men. Det är fredag så jag unnar mig *harkel* bortförklaring *harkel*
På något sätt är jag ändå glad för den genusvetenskapsundervisning jag har fått, eller om jag ska vara ärlig, så är jag väldigt glad för den genusvetenskapsundervisning jag har fått, eftersom då känner jag mig mindre onormal när man ser pojk- och flickpepparkaksformarna i alla möjliga skildringar. Typ på gymet. Tjejerna håller sig till sina maskiner, killarna till sina. Tjejerna klär upp sig och är perfekt sminkade och killarna spänner alla sina muskler så mycket de kan så länge de kan. Affisherna visar modeller i sexiga poser och tv:n visar musikvideos där tjejernas sexiga rumpor tar all fokus. Går det att framkalla mer komplex? Stereotypbilderna har talat. "Så här ska du se ut annars är du körd"
Tack genusvetenskapen. Tack för att bördan och ångesten inte blir lika stor. Tack för vetskapen om att jag duger oavsett klädesval, kroppstyp eller hårlängd. Jag kommer aldrig se ut som en barbie och det gör ingenting.
På något sätt är jag ändå glad för den genusvetenskapsundervisning jag har fått, eller om jag ska vara ärlig, så är jag väldigt glad för den genusvetenskapsundervisning jag har fått, eftersom då känner jag mig mindre onormal när man ser pojk- och flickpepparkaksformarna i alla möjliga skildringar. Typ på gymet. Tjejerna håller sig till sina maskiner, killarna till sina. Tjejerna klär upp sig och är perfekt sminkade och killarna spänner alla sina muskler så mycket de kan så länge de kan. Affisherna visar modeller i sexiga poser och tv:n visar musikvideos där tjejernas sexiga rumpor tar all fokus. Går det att framkalla mer komplex? Stereotypbilderna har talat. "Så här ska du se ut annars är du körd"
Tack genusvetenskapen. Tack för att bördan och ångesten inte blir lika stor. Tack för vetskapen om att jag duger oavsett klädesval, kroppstyp eller hårlängd. Jag kommer aldrig se ut som en barbie och det gör ingenting.
show some respect, please!
Det där med stolthet kan vara svårt. För hur många ggr ska man ödmjuka sig innan man har rätten att sätta ner foten; Nu räcker det! Nu pallar jag inte mer, nu skiter jag i det här, för gott!
Det är få ggr jag känner mig riktigt förbannad. En av de gångerna är nu.
Det är få ggr jag känner mig riktigt förbannad. En av de gångerna är nu.
tack
"Asså Emma. Tro inte att du vet nånting, du har levt i en liten bubbla i hela ditt liv, du vet ingenting om det här."
Aoutch. Tack för den.
Denna kommentar fick jag för några år sedan i en diskussion med en kille jag träffade. Han menade att han hade växt upp den hårda vägen och ansåg sig kunna uttala sig och ha rätt i vissa ämnen där jag som "oskyldig flicka" inte hade ett piss att säga till om.
Då önskade jag att jag inte hade vuxit upp i en liten bubbla utan vetskap om vad tragiska och traumatiska händelser kunde göra med en människa (mest för att kunna säga "det kan jag visst. jag är inte mindre värd att ha en åsikt än du har").
Efter det har det hänt saker, som jag personligen har varit med om och som personer som jag brytt mig väldigt mycket om har varit med om, som gett konsekvenser att jag aldrig mer kan gå tillbaka till min lilla bubbla. Den är spräckt och den går inte att laga (om jag inte drabbas av minnesförlust).
Men nu i efterhand, är jag så sjukt glad att jag växte upp i den trygga bubbla som den killen i princip nedvärderade. Jag är så sjukt glad att jag inte varit delaktig i den del av kommunen som präglas av drogmissbruk, överdoser, lögner och falska vänskaper. Jag är tacksam för att jag inte behöver vara en del av det skvaller som ständigt ständigt pågås i de kretsarna och där den som vet mest om allt och alla först innan den dör vinner.
Jag är tacksam för att jag fick en trygg barndom.
Aoutch. Tack för den.
Denna kommentar fick jag för några år sedan i en diskussion med en kille jag träffade. Han menade att han hade växt upp den hårda vägen och ansåg sig kunna uttala sig och ha rätt i vissa ämnen där jag som "oskyldig flicka" inte hade ett piss att säga till om.
Då önskade jag att jag inte hade vuxit upp i en liten bubbla utan vetskap om vad tragiska och traumatiska händelser kunde göra med en människa (mest för att kunna säga "det kan jag visst. jag är inte mindre värd att ha en åsikt än du har").
Efter det har det hänt saker, som jag personligen har varit med om och som personer som jag brytt mig väldigt mycket om har varit med om, som gett konsekvenser att jag aldrig mer kan gå tillbaka till min lilla bubbla. Den är spräckt och den går inte att laga (om jag inte drabbas av minnesförlust).
Men nu i efterhand, är jag så sjukt glad att jag växte upp i den trygga bubbla som den killen i princip nedvärderade. Jag är så sjukt glad att jag inte varit delaktig i den del av kommunen som präglas av drogmissbruk, överdoser, lögner och falska vänskaper. Jag är tacksam för att jag inte behöver vara en del av det skvaller som ständigt ständigt pågås i de kretsarna och där den som vet mest om allt och alla först innan den dör vinner.
Jag är tacksam för att jag fick en trygg barndom.
livsfrågor
Större problem kommer sällan ensam. Liksom dödsfall.. Inte för att det har drabbat mig personligen men det har drabbat människor jag bryr mig om nu under kort tid. Det får en att värdesätta livet ännu mer.
By the way så saknar jag filosofi- och politikdiskussioner att jag snart klättrar på väggarna. Hur kan folk tycka att sånt är tråkigt. :p Det är ju helt fantastiska ämnen. Det handlar ju om sånt som präglar hela ens liv.
By the way så saknar jag filosofi- och politikdiskussioner att jag snart klättrar på väggarna. Hur kan folk tycka att sånt är tråkigt. :p Det är ju helt fantastiska ämnen. Det handlar ju om sånt som präglar hela ens liv.
en lördag att minnas
Hemkommen från La Paz. Lagom kyligt på bussresan hem så det blev lite svårt att sova, men tackar Julia för att hon delade med sig lite av sin filt.
Två dagar blev det i huvudstaden. Jag hade räknat med tre, men det va inte alla som ville så då fick majoriteten bestämma. Men adrenalinkick fick man allt, i alla fall en liten. Vi hade planerat dödsstigen (klassats som världens farligaste väg) men det blev inte så. Det är främst cyklister som tar sig ner på den och det är en dagsutflykt (fem timmars ren cykling) och det hann vi inte. Det va lite trist.
Men. Vi råkade hamna på ett hostel som bara låg några tiotal meter ifrån det ökända fängelset San Pedro, där svensken Jonas Andersson i El Choco hamnade när han skulle smuggla kokain från Bolivia till Sverige. I fredas sa en av vakterna att vi kunde få möjlighet att besöka fängelset på lördagen. Jag blev aspepp. Tänk va coolt att få se fängelset med egna ögon efter att ha läst boken. Så vi satsade på att dra dit tidigt på morgonen.
Men när man befinner sig i Bolivia går ingenting som planerat. Det borde jag ha lärt mig, men viljan att komma in var lite för stor. Det började med att vakterna sa nej utan att ge ett svar på frågan varför, sen kom en kvinna som sa att vi inte fick va där utan hon skulle hjälpa oss att komma in bara vi gick en bit därifrån. Summan hon ville ha för besväret var inte nådig men efter lite övervägande så bestämde vi oss; it's once in a lifetime, typ.
Då började adrenalinet. Mot bankomaten, hämta ut pengar, lämna värdesaker på hostelet och gå två kvarter bort och vänta innan det var dags. Men snart började det hela bli skumt. Kort sagt så insåg vi att hon försökte blåsa oss. Vilket antiklimax.
Dock när vi senare skulle ta oss nånstans å käka träffade vi på en fånge som va ute på permission. Adrenalinet ökade igen. Det fanns alltså en chans. Han frågade var vi var ifrån och när vi sa Sverige frågade han om vi kände Jonas; "He's a friend of mine" sa han. Hur mycket sanning det va vet jag inte, men det va lite coolt. Men när vi tillslut var över 30 vitingar som i en grupp ville in på fängelset började vi tveka. Hur stor är chansen att vakterna släpper in 30 turister på en gång?
Det blev ett antiklimax igen. Men lite coolt ändå att snacka med en fånge som satt där inne. Nu har man fått lite mer info också ifall man skulle ta sig dit igen. Det ligger ju ändå bara 7 timmar härifrån. ;)
vamos! :)
För jag har en rolig rumskompis som har spårat ut idag. :)
Nu ska vi på bio och imorgon sticker vi till världens högst belägna huvudstad: La Paz! Undrar om det finns en större frid där än någon annanstans i Bolivia. Tvivlar.
Men jag är pepp pepp. :)
Nu ska vi på bio och imorgon sticker vi till världens högst belägna huvudstad: La Paz! Undrar om det finns en större frid där än någon annanstans i Bolivia. Tvivlar.
Men jag är pepp pepp. :)
det finns bra citat
Typ detta:
"Om allt du vill ha är lite Jesus för att "förandliga" ditt liv, lite extra Gud för att bevara dig för helvetet, då missar du fullheten i det liv som du skapades för."
Lite längre ner i boken Bortglömd Gud står det även:
"Det finns ingenting som har större betydelse än din relation med Jesus. ... Hans kallelse innebär att förstå att hans kraft fullkomnas i vår svaghet, att när vi är svaga så är vi också starka (2 Kor 12:9-10)."
Och som jag skrev för inte så längesen:
"Forgiveness is the key to unlock anything"
"Om allt du vill ha är lite Jesus för att "förandliga" ditt liv, lite extra Gud för att bevara dig för helvetet, då missar du fullheten i det liv som du skapades för."
Lite längre ner i boken Bortglömd Gud står det även:
"Det finns ingenting som har större betydelse än din relation med Jesus. ... Hans kallelse innebär att förstå att hans kraft fullkomnas i vår svaghet, att när vi är svaga så är vi också starka (2 Kor 12:9-10)."
Och som jag skrev för inte så längesen:
"Forgiveness is the key to unlock anything"
