Dag 7 - Min bästa vän

Under en två-årsperiod har Johannes varit en väldigt nära vän och som jag både har sagt till honom men också tänkt att han är min bästa vän. Men sen har jag min syster också, som står mig ännu närmre och som alltid funnits och förhoppningsvis alltid kommer att finnas där i vått och torrt. Nu tvivlar jag inte på Johannes vänskap men systeryster ligger mig nog närmast. :)

Min syster (och bästa vän) heter Nathalie och fyller 26 om en vecka. Hon älskar estrella pepparchips och falukorv (dock inte tillsammans, fast det skulle inte förvåna mig om hon gjorde det :p), även annan mat men hon är en av få jag känner som brukar ha chips på mackan. Hon kan skratta ihjäl sig åt bajshumor och gillar det där med att pyssla. Hon har väl inte alltid varit den jättesnälla systern though, finns många saker jag skulle kunna rabbla upp här som hon gjorde mot mig när vi va små. Men det skippar vi nu :p för det var först under gymnasietiden som vänskapen stärktes och vi kom varandra närmre.

Det jag älskar mest med henne är hennes goda hjärta. Hon har ett hett temperament though men hennes goda hjärta lyser igenom även där. Ibland kan hon säga saker som förvånar mig och då är det ofta en positiv överraskning. Hon resonerar logiskt och har en sund inställning till livet. Hon är grym helt enkelt.

Med henne kan jag alltid känna mig helt avslappnad och bara vara. Vi brukar ta varsin kopp kaffe och sitta på hennes balkong och bara snacka skit. Eller promenera eller ligga och sola eller åka och shoppa eller vad som nu faller oss in. Hon finns alltid där och jag älskar henne otroligt mycket. Tack för att du finns. <3

Dag 6 - Min dag

Jag hatar rapporter. Fy vad det är tråkigt. Jag ska inte jobba med administration när jag blir stor. I alla fall inte på heltid. I alla fall inte skriva rapporter dag ut och dag in. Det är nästan värre än att syssla med ekonomi. Fast nä, ekonomi är tråkigare.

I dag vaknade jag tio minuter innan lektionen började, men det gjorde ingenting för vi började inte i tid, som vanligt. ;) Lektionen handlade om vad som menas med Guds vilja och hur det ska kännas när man väljer att följa den. En väldigt givande lektion med många uppmuntrande ord.

Sen skrev jag månadsrapport. Och efter det aktivitetsrapport. Sen gick jag och sov i tre timmar.

Vid sex-tiden kurrade magen till och det fick tillagas lite pasta och köttfärssås, så nu är jag mätt som en plätt. Om en stund är det tänkt att vi ska ha andakt och lite lovsång och kanske avslutas kvällen med en film, eller lite bokläsning.

En mindre produktiv dag men å så skönt att vara klar med rapporterna. Two more to go innan jullov, men dem tar vi tag i när det är dags.

nattliga betänkligheter

Känner bara att jag vill göra ett avbrott mellan mina 30-dagarsinlägg. Dagen har ju inte ens börjat än här i Bolivia så kan ändå inte skriva om min dag :p

Just a thought. Som jag har börjat fundera lite på när man befinner sig i en osvensk kultur där mammor tar med sig barn till jobbet och ammar dem vid skrivbordet som ingenting, där föräldrar flyttar hem till sina barn när de blir gamla och där svärmor testar blivande bruden i matlagning eftersom hon vill vara säker på att sin son får äta sig mätt i sitt blivande hem.

Varför måste kvinnor anpassa sig till att vara som män? Samtidigt som de måste fortsätta vara kvinnor. De ska ha en attityd som en man, värderingar som en man och hantera situationer som en man. Det vill säga, rent cyniskt; vara känslokall, stark, målmedveten och karriärlysten. Samtidigt som de ska vara allt som en kvinna förväntas vara; kärleksfull, omhändertagande, ta hand om hushållsarbete och trivas med barn.

Min slutsats är: kvinnor är bra, precis som de är (självklart ska de då också vara precis som de är, utan att känna press åt varken det ena eller det andra hållet).

Det är den här artikeln som fick mig att tänka till lite till. I Storbritannien är man rädd att det slår tillbaka mot kvinnor om man inför amningsrum. Eftersom arbetsgivare kommer förlora på det och välja en ung man som inte kan amma (http://www.dn.se/nyheter/varlden/amning-pa-jobbet-kan-bli-verklighet-i-storbritannien-1.1217301).

För just det ja, jag glömde. Kvinnor ska ju inte få vara kvinnor. De måste fungera som män.

Nej, detta är ingen färsk analys, utan mer snarare ett sorgligt konstaterande; man måste armbåga sig fram för att bli något. Offra välbefinnande för pengar och makt. Offra den man är för någon man förväntas vara. Ogillar begrepp som "samhället" av ren princip, men tror ändå att det passar in här; samhället vill få in oss i en och samma mall där ekonomi och makt som minst är prio ett, prio två och prio tre.

It's all about the money. It's all 'bout the dum dum dumdada dum. And I don't think It's funny, to see us fade away..

Dag 5 - Vad är kärlek?

Kärlek är för mig något gott. Troligtvis det bästa som finns. Det är något som gör en glad, tillfredställd, lycklig, trygg, värdefull, fri. Det smittar också av sig. Får man, vill man också ge vidare.

Det finns olika sorters kärlek though. Som man kan känna för olika människor men också för sig själv. Det finns också egoistisk kärlek. Fast jag vill nog inte kalla det kärlek, snarare kontroll.

Det jag definierar som kärlek kräver ingenting. Den vill bara finnas till.

Tycker att 1 Kor 13:4-7 säger det ganska bra:

"Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst.
Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den."

Kärlek är något jag inte vill leva utan.
Det får låta hur klyschigt som helst, men kärleksförklaringar är klyschiga. Deal with it. :p

Dag 4 - Det här åt jag idag

Ett mindre roligt ämne. Vem bryr sig om vad jag har ätit idag? Det är knappt att jag själv bryr mig. Till frukost blev det i alla fall två maracetas, det är typ små baguetteliknande bröd. Mycket gott. Godaste brödet här hittills. Mellan brödhalvorna fanns det, det låter mindre gott men det var gott, mjukost med.. ta da! vanlig ost. Detta svaldes ner tillsammans med en mindre god chokladmjölk.

Till lunch/middag vart det pannkakor med sylt och socker. Även detta med den mindre goda chokladmjölken. Nina gillade den i alla fall, så alltid nåt. ;)

Jag har smått börjat inse att jag saknar sallad till maten. Men man vågar ju inte äta så mycket sallad här ... Men tänk en färsk knaprig gurka. Jammi!

Snart ska jag till kyrkan på undervisning och sen blir det ungdomsgudstjänst. Det brukar alltid finnas någon som är sugen på att äta något efteråt, antingen glass eller nån köttbit av något slag. Så det blir säkert en måltid till ikväll, för den som är intresserad. ;)

Dag 3 - Mina föräldrar

Kan fortfarande inte länka! Vad är problemet liksom. Irriterande. Menmen, what to do.

I dag ska jag ta upp dem som är orsaken till att jag finns till - mina föräldrar. När man befinner sig på andra sidan jorden är det lättare att få ett annat perspektiv, och kanske har det även att göra att man lämnat tonårstiden bakom sig. De uppskattas mer nu än förr i alla fall.

Mams och paps är uppvuxna i de småländska skogarna och det som fick dem att flytta upp till huvudstaden var pappas samhällsintresse då han fick jobb på nuvarande Kristdemokraten. De har uppfostrat fem barn och nu när nästan alla så gott som är utflugna (jag är iaf fortfarande bokförd på deras adress även om jag inte bor där nu) har de valt att bygga hus bland sina rötter i småland igen. Ska för övrigt bli spännande att se huset när det är färdigt.

Mamma älskar spädbarn. Hon blir helt tokig när hon ser ett. Hon kan inte låta bli att busa med det, gör allt för att få det att skratta eller le. Tidigare jobbade hon som barnskötare och dagmamma men de sista 17 åren innan sin pension jobbade hon på ett ålderdomshem. Att ta hand om människor, det är det hon brinner för.

Pappa i sin tur är en utbildad matematik- och samhällskunskapslärare som är förtjust i deckare och kriminalare. Han har varit partipolitiskt aktiv sedan 1964 och innan sin pension satt han sammanlagt 15 år i riksdagen. Han är inte rädd för att stå upp för sina åsikter och gillar det där med ordvitsar (så sjukt tråkigt men det får mig att skratta :p)

Vad ska man säga mer.. Det kan ibland bli mycket diskussioner kring köksbordet men också väldigt mycket skratt. Enkelhet är lite av deras grej vilket också har överförts på mig. Jag minns att det alltsom oftast luktade nybakade bullar när man kom hem från skolan och det var så mysigt att sätta sig ner med en varm bulle och ett kallt glas mjölk och berätta om dagen.

Mamma och pappa har varit gifta i 43 år och kärleken finns fortfarande kvar. Även om de kan vara som natt och dag så älskar de verkligen varandra. De är en väldig trygghet och de är medvetna om att de inte är fullkomliga människor utan gör så gott de kan. Visst har de sina nackdelar men i slutändan spelar det ingen roll. De är mina föräldrar.

Dag 2 - Min första kärlek

Dagens ämne handlar om något som kan få mig att le ända upp till öronen - kärleksrelationer. :) Finns det något bättre? Något roligare? Något mer romantiskt eller fantastiskt att höra om? (för andra så kanske ja, men jag älskar att höra om relationer) Så fort jag fått höra att folk blivit kära och det är besvarat kan jag skutta runt som om jag själv var inblandad. Så detta ämne är lite roligt för mig.

Första kärlek är ändock en komplicerad definition. För kär var jag nog inte när jag först sa att jag va kär, men det kanske ändå kan va kul att ta det från början. :p Jag minns att jag gillade A på lekis, men det var mest för att min storasyster tyckte om hans storebror så vi kanske ska hoppa det. Sen var det B där kärleken varade till och från mellan låg- och mellanstadiet, men för att analysera mig själv så hade jag två vuxna bröder med seriösa förhållanden och jag trodde att den första man hittade skulle man hålla sig till. Japp. Sån var jag som 9-åring (tills jag insåg att det inte behövde vara så :p).

Nu snurrar tankarna lite här. Ens första kärlek. Ska man räkna då man kände sig riktigt förälskad för första gången eller när man faktiskt älskade någon för första gången? Min definition går nog vid första förälskelsen. Hoppas det är okej.

Jag skulle börja nian och hade fått kontakt med C när jag skulle åka tåg sent hem en kväll. Utan något vidare intresse tog jag hans nummer och utan att veta vilka konsekvenser det skulle ge. Efter någon månad var jag tokförälskad. För att exemplifiera: Jag var tvungen att ringa honom kl 4 morgonen efter att vi blivit tillsammans bara för att dubbelkolla att han var min (jag var rädd att jag bara hade drömt det hela).

Sagan fick dessvärre inget sött slut men förälskad, det var jag.

presentation

Min blogg verkar strejka när det gäller viljan att länka. Vet inte vad jag kan ha gjort för att det skulle sluta fungera, men som tekniskt geni så lyckas jag ju med alla möjliga saker utan att veta riktigt hur jag gör. I alla fall.. En kompis (finns med i trion trevisemannen.wordpress.com) liksom länkar till sin kompis (http://hjartligt.wordpress.com/2010/11/24/30-dagar) tänkte skriva om en specifik sak varje dag i 30 dagar. Jag tänkte haka på den idén. Nu lägger jag dock in en brasklapp för jag vet inte om jag kommer ha tillgång till internet under decembermånad men vi gör ett tappert försök. Om inte annat får jag fortsätta när internet är på plats igen.

Det första handlar om att presentera sig själv.

Well. Here we go. Emma heter jag. Är 23 år gammal och kommer aldrig mer att få se mitt rum live igen. Päronen kommer att flytta medan jag befinner mig utomlands. Jag har en tro på Gud och ser det som en viktig del av mitt liv. Är utbildad journalist men just nu går jag en missionsutbildning i Bolivia där jag praktiserar i en kyrka samt får bibelundervisning via nätet från Sverige. Jag gillar att aktivera mig och socialisera mig men bland det skönaste som finns är att vila när man känner att man behöver. Djup skulle nog många skriva under på att jag är, funderar på det mesta i livet och ställer frågor som det ibland känns som om folk inte riktigt orkar engagera sig i. Har lätt för att skratta och kan vara riktigt spontan ibland. Som att tex helt random köpa två guldfiskar på en kvällsmarknad i Cochabamba. Är mer indiepop än någon annan genre tror jag men indiepop kan vara sjukt deprimerande så jag behöver något att väga upp det med, då blire kanske lite r'n'b, rock eller pop.

Vi börjar så. Nos vemos.

det nya lilla svarta?

När man befinner sig utomlands känns det ännu mer tacksamt med webnyhetssajter än när man befinner sig innanför landets gränser. Av vissa skäl har jag gjort ett urval av de nyhetssajter som finns att tillgå. Men jag besökte faktiskt Aftonbladets Wendela idag, eftersom jag är intresserad av de ämnen som de tar upp. Men, jag gjorde en kort liten analys efter att bara ha ögnat igenom några rubriker och artiklar och drog slutsatsen:

Majoriteten av artiklarna handlar om otrohet. Är otrohet okej, hur långt kan man gå, dejtingsajter för otrogna, jag tänder inte på min partner längre vad ska jag göra etc.

Är vi så uttråkade, är det verkligen så tråkigt att leva i en relation med en och samma människa? Tror knappast att någon faktiskt skulle uppskatta otrohet, så varför lägga fokus på det? Jag bara undrar varför.

skyll mig själv

Checkade in Yazo och Linneas blogg (for some reason vill inte länken infogas, så skriver den här: http://tastefabric.blogspot.com/) och det första som kom upp var "om du är uttråkad så får du skylla dig själv"

Tar det som en pik :p

Det finns massor att göra även om man ligger i en säng och mår mindre bra. Läsa tex, skriva, plugga spanska, lyssna på musik eller se en film. Bara det att.. det är ju människor jag helst vill umgås med, även om datorn, mp3n eller skrivboken kan hålla mig sällskap.

Btw, jag gillar när jag hittar bloggar som ger mig något. I modebloggsdjungeln är det lätt att bra bloggar försvinner, så tackar för de sarkastiska, politiska, feministiska, sunda och intressanta bloggar som jag stöter på.

sjukling

Det är så grymt tråkigt att vara sjuk. Hej isolering på hög nivå. Ligger i ett rum som inte är mycket större än 16 kvadrat med ljusgula tegelväggar, blommiga gardiner och en brun dörr. Tack för att internetuppkopplingen vill fungera någorlunda.

Det är så lustigt att se hur affärerna börjar julpynta och så är det 25+ och sommar. Julia sa häromdagen att vi skulle börja spela julmusik men det är ingen riktig jul utan vinter. Insåg också att jag kommer sakna julskinkan. Mammas goda julskinka..

Det sägs att man efter tre månader hamnar i nåt som kallas cultureshock, man får en enorm hemlängtan, och visst är det några veckor kvar men det börjar smyga sig på. Det är något visst med Sverige.


que?

Jag åkte till canchan för att köpa skor och byxor. Jag kom hem med en kapsylöppnare med bild på mig, nina och julia, fyra fula magneter, rökelser, en ring och TVÅ FISKAR! Ibland blir det inte alltid som man hade tänkt sig. Vi funderade på sköldpaddor, men det kändes som ett för stort ansvar. Nina och jag har numera delad vårdnad om Ingrid och Otra vez, eller vare Egon och Gunilla? Måste fråga henne senare.

Man vill inte erkänna det, eftersom jag inte helt och hållet tror på det där med materialism. Men att shoppa saker som man känner att man vill ha, man blir så mycket gladare. Livet blir lite lättare i tyngre situationer. Speciellt när man får gå runt och skratta tillsammans.

Vi har köpt fiskar. Impulsivitet is the shit.

vamos

Nu börjar praktiken på allvar. Vi har fått schemat som kommer gälla resten av tiden och kanske är det först nu jag börjar förstå att jag faktiskt är här. Och att jag ska vara här ett tag. Leva i nuet har fått en starkare innebörd.

Att umgås med barn är en spännande utmaning. Speciellt när alla pratar i mun på varann på ett språk jag inte helt och hållet behärskar. Men det är kul, och de har tålamod och vill väl. Får se vad min roll i klassrummet blir framöver.

Idag ska vi på utflykt. Till Chapare, fem timmar härifrån, och ska va där till lördagmorgon. Det ska bli kul. :) Se lite mer platser i Bolivia.

Btw,
1 Kor 1:26-31 och 2 Kor 12:9

Dessa verser har hjälpt mig de senaste dagarna.

för jag hittade den

det finns en låt som jag tyckt om sedan jag va 13 typ, men tänka sig att jag inte funnit den på nätet. men nu sökte jag än en gång på youtube och se, (trumvirvel) den fanns! dock kanske jag inte tycker att sångrösten är det som man ska fokusera på, utan snarare texten.

lyssna vettja :)



sen hittade jag en till låt som jag tycker säger något bra.


un viaje

Att resa är fantastiskt. Att sedan titta på sitt bankkonto efteråt är mindre fantastiskt. Men kul har det varit. Det bar av till Chile, Arica några dagar, nu när vi har novemberlov och allt (det är november och jag har bränt mig på näsan). Gosh vad jag hade saknat havet och horisonten. När jag blir stor och rik (i nästa liv?) skulle jag vilja ha en sjötomt. Det vore nåt.

En hund började leka med oss på stranden och följde oss nästan hela vägen tills vi lallade upp på en tågräls och gick in mot stan. Väl där såg vi det magiska M:et och donken blev sedan ett självklart val, om inte burgare så i alla fall glass. :)

Vi hamnade på ett backpackingställe där ägaren lyckades pricka in sin födelsedag under vår vistelse. Så det blev lite maskerad på halloween. :) Och lite dans dans dans. :)

Det känns lite wierd att säga att man kommit hem till Cochabamba. Men det är så det är just nu. :)

RSS 2.0