emma

Läste i Fokus om hur Per Schlingmann jobbar för att förändra bilden på Sverige utomlands för att få svenskar att ändra sin socialdemokratiska identitet till en mer kapitalistisk, och att det är individen, inte kollektivet, som alltid har varit i fokus i svensk politik. Ju mer jag läste, desto läskigare tyckte jag att det blev. Regeringen jobbar alltså för att få oss att tro att det Sverige har stått för de senaste hundra åren, det som är typiskt svenskt, är deras politik och att, för att citera Reinfeldt, varje svensk ska kunna tänka sig att rösta på moderaterna.

Visst har kanske sossarna gjort samma sak i med folkhemmet och att de nog har mörkat sina misstag och lyft upp sina framgångar. Men det som intresserar mig här är nog mer från en filosofisk synvinkel där jag, för att låta klyschig, med en blandning av skräck och förtjusning inser att regeringen vill ändra svenskens uppfattning om sig själv och sitt hemland. De leker med människors uppfattning, de vill ändra vår syn på socialism och kapitalism. Fatta vilken makt de har. Inte bara när det gäller hur vi lever, utan även hur vi tänker.

Visst är individualism en konsekvens av förstatlighet för vi räknar med att staten tar hand om våra barn, föräldrar, hundar eller whatsoever. Det behöver inte vara något positivt, men att tanken har varit på individen är knappast troligt eftersom det i så fall skulle legat på marknadens axlar, och medborgarnas, att saker och ting fungerade, som tex i USA.

Det är läskigt när de mixtrar med historien, tar in nya perspektiv och vrider på det så att det blir till deras fördel. Historien skrivs alltid av vinnarna. Tydligen, eller såklart, gäller det även vid omformuleringar.