självkritisk
Som journalist förstår man kanske inte alltid vilken makt man har. Eller i alla fall inte som redigerare. När det till exempel står med jordens största rubrikstext över ett uppslag "DE VILL BYTA UT HONOM" som handlar om Göran Hägglund är det inte svårt att dra slutsatsen, utan att läsa hela artikeln, att Hägglund är dålig och att partiet är missnöjd med sin ledare.
Dock visar sedan konkurrenstidningen att flera inom partiet är nöjda med sin partiledare, med inte lika full stor rubrik.
Det var bara ett exempel.
Eftersom man har fått en liten inblick i tidningsvärlden så har i alla fall inte jag förstått förrän nu att min rubriksättning kan ses som en absolut sanning i en annan människas ögon. Lite läskigt ändå. Att förtroendet är så stort, och det är kanske lätt att missbruka det. Eller inte tänka på det alls.
Noll mening med inlägget, mer än att man kanske inte ska ta alla nyheter på blodigt allvar. Det är ändå människor bakom dataskärmarna, som inte alltid har all fakta framför sig.
Dock visar sedan konkurrenstidningen att flera inom partiet är nöjda med sin partiledare, med inte lika full stor rubrik.
Det var bara ett exempel.
Eftersom man har fått en liten inblick i tidningsvärlden så har i alla fall inte jag förstått förrän nu att min rubriksättning kan ses som en absolut sanning i en annan människas ögon. Lite läskigt ändå. Att förtroendet är så stort, och det är kanske lätt att missbruka det. Eller inte tänka på det alls.
Noll mening med inlägget, mer än att man kanske inte ska ta alla nyheter på blodigt allvar. Det är ändå människor bakom dataskärmarna, som inte alltid har all fakta framför sig.
Kommentarer
Trackback
