oväsentliga tankar, egentligen
Nu har jag för mycket fritid igen.
Tills man märker hur mycket kärlek man känner till dessa små varelser.
Hursom, det är intressant vilka föreställningar man har av vuxenlivet när man är liten. Detta beror förstås hur man växer upp och vilken relation man får till vuxna i ens närhet.
I alla fall. Till nästa vuxensak barn brukar tänka på. Äktenskap. Det har alltid varit något viktigt för mig. Något man bara gör. Först gifter man sig, skaffar barn, hus och sen hund (fast hund vill jag nog ha tidigare). Och hela tiden har det varit lika naturligt att byta efternamn så man heter samma sak. För ingen vill ju heta Svensson, eller hur?
Men nä, tänker mitt vuxna jag. Byta efternamn? Varför då? (Nej jag går inte i giftastankar, finns inte ens nån att gifta sig med de närmsta åren(decennierna?)) Men för några månader sen slog det mig tanken hur mitt efternamn påverkade min identitet. Att byta efternamn är som att bli någon annan. Någon annans. Det tar bort hela grejen med självständighet. Helt plötsligt är man ett med en annan. Ens liv är inte längre ens eget. Det känns lite skrämmande.
Wellwell.
Ikväll ska jag kolla på tråkiga Let's Dance och skratta ut en viss person som jag tidigare skrivit om.
Kommentarer
Postat av: Elin Svensson
"Att byta efternamn är som att bli någon annan. Någon annans. Det tar bort hela grejen med självständighet. Helt plötsligt är man ett med en annan. Ens liv är inte längre ens eget."
Var det där en pik? ;o)
Postat av: Emma
Haha! Tolkningen är fri. :p
Trackback
