vad är det för tramsigheter
Det finns vissa saker jag bara inte kan med. Som hamnar i samma kategori som människor som delar glass med sin hund. Och det är mannens slutgiltiga beslut i en relation.
Jag kan inte med det. Jag kan bara inte godta, acceptera, gå med på att mannen ska vara den slutgiltiga rösten i en diskussion i ett (heterosexuellt) kärleksförhållande. I alla fall inte bara av den orsaken att han är man. Om han är den mest förståndiga, visa och klokaste så visst. Nemas problemas. Hellre ett klokt beslut än ett dumdristigt.
Men så himla mycket skitsnack att det ska vara så för att kvinnan anses mer emotionell och mannen rationell. Det har inte alltid varit så och kommer inte alltid att vara så. Mannen är sammankopplad med rationalitet eftersom mannen blev synonym med arbetare i med industrialiseringen. Och arbetsplatsen blev en plats där tävlingsinriktning, prestatation och rationalitet blev viktiga egenskaper. Kvinnan blev då motsatsen, den kärleksfulla och vårdande hemmafrun. Som tur är så håller det på att luckras upp.
Men om man nu vill blunda för den upplysningen, så är också rationalitet känslornas slav. Man drar rationella slutsatser efter vad ens egen vilja säger. Och viljan är styrd av känslor, oftast.
Så bullshit. Jag må vara rätt emotionell men det rationella i mig drar slutsatsen att jag ska få min röst hörd också, även om jag inte har en snopp mellan benen.
Jag kan inte med det. Jag kan bara inte godta, acceptera, gå med på att mannen ska vara den slutgiltiga rösten i en diskussion i ett (heterosexuellt) kärleksförhållande. I alla fall inte bara av den orsaken att han är man. Om han är den mest förståndiga, visa och klokaste så visst. Nemas problemas. Hellre ett klokt beslut än ett dumdristigt.
Men så himla mycket skitsnack att det ska vara så för att kvinnan anses mer emotionell och mannen rationell. Det har inte alltid varit så och kommer inte alltid att vara så. Mannen är sammankopplad med rationalitet eftersom mannen blev synonym med arbetare i med industrialiseringen. Och arbetsplatsen blev en plats där tävlingsinriktning, prestatation och rationalitet blev viktiga egenskaper. Kvinnan blev då motsatsen, den kärleksfulla och vårdande hemmafrun. Som tur är så håller det på att luckras upp.
Men om man nu vill blunda för den upplysningen, så är också rationalitet känslornas slav. Man drar rationella slutsatser efter vad ens egen vilja säger. Och viljan är styrd av känslor, oftast.
Så bullshit. Jag må vara rätt emotionell men det rationella i mig drar slutsatsen att jag ska få min röst hörd också, även om jag inte har en snopp mellan benen.
Kommentarer
Trackback
