emma

Kikade lite i mina gamla statsvetenskapsböcker och fick upp ett uppslag som handlade om synen på sexuella övergrepp. Fastnade. Mindes mina första reaktioner när jag blev medveten om det patriarkala samhället. Frustrationen. I alla fall. Här skriver Catharine MacKinnon om att våldtäkt inte är ett missbruk av makt utan ett missbruk av sexualitet och visar även att det finns två olika synsätt om vad som anses vara sexuella övergrepp. Ett manligt. Och ett kvinnligt.

"Det manliga perspektivet, som hittills varit likställt med det som uppfattas som objektivt och neutralt, har gått ut på att dra en skarp gräns mellan våldtäkt och samlag, mellan sexuella trakasserier och flirt, mellan pornografi och erotik. Ur ett manligt perspektiv definieras de i motsats till varandra. I kvinnors erfarenhet däremot befinner sig det normala och vardagliga inte i motsatsställning till de övergrepp och kränkningar som det normala definieras i motsats till. [...] Vi menar att just den sexualitet som uppfattas som normal ofta är ett övergrepp."

När man inser att mannen är normen i ett samhälle förstår man också att det är hans synsätt som gäller. Var gränsen går för vad som är okej och inte är präglat av detta objektiva perspektiv. Även när det gäller brott mot kvinnor.