emma

När blir livsstilen viktigare än den man delar den med? När blir förhållandet viktigare än personen? När blir statusen viktigare än hur man mår?

Varför har det blivit så? Varför har man blivit så bekväm, struntar i det som faktiskt betyder något och slutar lyssna på det som man instinktivt från början vill?

My gosh vad pretto jag låter. Får nästan be om ursäkt. Men på riktigt. Det är skitsvårt när omgivningen runt omkring ska berätta för dig hur du ska leva ditt liv och du har andra värderingar. Och det är lätt att känna sig exkluderad för att man inte resonerar som "the rest of the world" (vilket snarare betyder din bekantskapskrets y nada mas). Men när man får lite perspektiv på det land man vuxit upp i så märker man (jag) hur mycket kulturen påverkat en i en viss riktning som i alla fall jag inte tror på i längden.

Por ejemplo: Det är ju status att tillhöra någon. Annars är det något fel på en. Därför är det viktigare att du har en partner mer än att du faktiskt är lycklig.

Näe. Jag vill fortsätta att värdesätta person mer än livsstil och hälsa mer än status. Men det är svårt när samhället säger åt en att tycka tvärtom.