emma

Jag tror verkligen på det där med ärlighet. Kanske inte dumt ärlig, som jag kan va duktig på ibland. Men att faktiskt vara ärlig för att kunna utvecklas. Att gå runt å va rädd för saker är inte jättekul, men om man liksom är ärlig och försöker ta tag i det så blir det så mycket bättre. "Freedom isn't free" som man säger i Team America. ;)

Jag kan ju verkligen sakna svensk mat. Svensk frukost, fika (spec mammas kakor och bullar), husmanskost, svenskt godis, lingonsylt. Börjar dock gilla maten här mer och mer men det är liksom ingenting i jämförelse. Imorgon kommer dock Annie med bland annat CHOCKLAD! och lingongrova från Sverige. Hjälp vad jag ska njuta. Jag saknar digistivekex by the way. Digistivekex med brieost. Och salami och lönnebergaskinka och västgötaklosterost och bregott och arla mellanmjölk. Man vet inte vad man har förrän man är ifrån det.

Hoppade hopprep med barnen på CDI (<-- ett projekt kyrkan har) idag. Hej noll kondis. Men det va kul. Och jag börjar kunna ha längre konversationer med dem på spanska nu. :) Jag förstår liksom vad de säger och de förstår mig. :) De pratar fortfarande lite snabbt ibland för att jag ska fatta allt eller säger orden på ett sätt att jag inte hör att det är just det ordet :p men det blir bättre och bättre. Kommer sakna spanskan när jag kommer hem. Får se till att inte tappa den.

By the way är det kul när det går bra för folk omkring en. :)