rätt in i hjärtat

Det gör ont i hjärtat att träffa tonåringar som jobbar på en kyrkogård tio timmar om dagen och som går i skolan på kvällen men som fortfarande inte kan läsa och skriva. Det gör så ont att se, även om de säger att de trivs med sitt jobb så vill de nog inte rensa gravar eller tvätta bilar under resten av sina liv. Speciellt en som jag träffade i dag som vill bli polis, men hur är utsikterna för det om han varken kan läsa eller skriva och är 13 år?

Om min spanska hade varit bättre från början hade jag kanske kunnat hjälpa dem. Nu är det inte lång tid kvar och spanskan är inte helt korrekt så kanske är det för sent. Men jag tyckte så synd om dem. Han som vill bli polis har jobbat på kyrkogården sen han var sju. För att hjälpa sin familj ekonomiskt.

Vilka livsöden man träffar på här ändå. På riktigt så tror jag att de som har det bättre ställt har ett ansvar att hjälpa dem som nått botten. Det är en skyldighet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0