emma

Ibland. Så längtar jag hem. Till mitt liv. Till mina vänner. Till familjen. Till den plats jag kallar hemma. Där valfriheten är större och där jag känner kulturen (och håller med den till större del). Där jag kan dricka kranvatten, duscha i varmvatten, ha lingonsylt i min gröt, äta grönsaker utan att riskera parasiter i magen, där människor har respekt för tid och där jag får ha mitt eget space, min egen tid, utan att ständigt behöva visa hänsyn för andras viljor. Ibland vill jag bara krama om min syster, kunna gå skogspromenader, leka med syskonbarn, sitta i kungsträdgården och dricka riktigt kaffe eller bara få andas ren luft.